Att ha någon annans liv i mina händer.

Molgan och Milo sover, Mojjo, Tindra och granntjejen leker. Själv sitter jag här och tittar på Ymot, min följeslagare sedan tiden före allt.

Ymot köpte jag i västerås 2005. Världens sötaste lilla rottisvalp. Han följde med hem och har sedan dess varit min stora bebis.
2006 föddes Mojjo och dom blev bästa vänner, dom har hängt ihop i vått och torrt.

Men nu börjar han bli gammal. Han är trött, stel och det märks att han inte orkar med barnen på samma sätt som förr. Han får ingen ro längre.

Så nu är frågan vad jag skall göra med min fina gamla kompis. Ska han kanske få flytta till någon som lever ett lugnare liv och leva gott i några år till. Han är ju trots allt inte FÖR gammal.
Ska jag låta honom somna in?? Det vill jag egentligen inte en tänka på.
Eller ska jag kämpa på några år till och låta honom fortsätta leva med oss trots att han kanske tycker det är jobbigt.

Jag älskar ju min tjockis men vad är bäst för honom?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0